I Stockholm finns ett brev, order skrivet av Yankel till sin syster Sarah som emigrerat till Amerika. Brevet är daterat 1931 i Vilna och beskriver en promenad genom staden. Det börjar i Bernadinerparken.
Vi fick pengar av Litauiska ambassaden och Litauens kulturinstitut för att följa Yankels fotspår i Vilna. Vi reste dit och samlade intryck som visas i föreställningen ”Det sista brevet från Vilna”
Resan och det vi fick se under dessa dagar blev en resa i märkliga landskap, order där minnen från en blomstrande judisk stad ropade i husfasaderna, där spår av mörka tider,förintelse och förtvivlan blandade sig med glada skratt, toner från cabaresånger på jiddisch,teater,kultur,poesi. En stad där helt vanliga människor levt, människor som du och jag. Med den skillnaden att de en dag utplånades.Den vetskapen slapp Yankel. Han dog innan kriget och hans promenad genom Vilna är varm, glad och vacker.

Vilna är i dag en stad med ett växande judiskt liv. Men där finns knappt några Litvaks kvar, det vill säga litauiska judar. De judar som skapat sig en plattform,de som finns i församlingen och i amatörteaterföreningar. De som lagar judisk mat och guidar om det som hänt. De som lär sig jiddisch och visar staden. De är ryska judar och kom efter – efter allt som hände.

På den här hemsidan ska vi försöka visa lite av vad vi gjorde och lärde oss under dessa dagar.